Hudium

Behandlingsguide Seborrisk dermatit

Behandlingsguide Seborrisk dermatit

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Vid behandling av mjälleksem vill man minska förekomsten av jästsvampen och även minska inflammationen. Ibland behöver man mjuka upp fjällning i hårbotten. Behandlingen är ofta effektiv, men besvären kommer för det mesta tillbaka efter en tid, och man får då upprepa behandlingen. Ett bra alternativ är att göra en glesare men regelbunden behandling (underhållsbehandling)  efter att man behandlat bort symptomen, och då förlänga tiden man är läkt.

Egenvård

För spädbarn med mjölkskorv i hårbotten så kan man massera in babyolja i hårbotten på kvällen, låta oljan ligga kvar över natten och tvätta hårbotten med milt barnschampo på morgonen. Därefter kan man gnugga hårbotten försiktigt med en mjuk handduk för att få bort skorvet. Man kan behöva upprepa behandlingen flera gånger.

För vuxna så kan man lösa fastare mjällområden i hårbotten med en kräm med salicylsyra som läggs i hårbotten över natten för att mjuka upp fjällen. Den kan med fördel tvättas ur med mjällschampo (finns flera sorter på apotek). Man lägger då i schampo, masserar upp ett lödder, låter ligga i håret under några minuter och sköljer sedan ur. Man kan behöva upprepa avfjällningen flera gånger. Man kan sedan använda mjällschampo 2 gånger i veckan under 2-4 veckor, och sedan glesare som underhållsbehandling varje eller varannan vecka, och då varva med vanligt milt schampo däremellan.

Mjukgörande krämer med propylenglykol hjälper till att reglera jästsvampen. De kan användas dagligen både i ansiktet och på kroppen, och kan vara ett värdefullt komplement för att återfukta huden.

Receptfria krämer med mild kortison och svampmedel brukar vara effektiva i ansiktet, på bröstbenet eller i hudveck. Man kan använda dessa i korta behandlingsscheman men behandlingstiden bör inte överstiga 10 dagar. Om man inte fått effekt efter 10 dagar bör man kontakta sin vårdcentral. Om behandlingen varit effektiv så är det bra att inte sluta tvärt utan använd då krämen 2 gånger per vecka under 2-4 veckor som underhållsbehandling. 

Receptbelagda lokala behandlingar

Om man har mycket fjällning i hårbotten är det viktigt att få bort dessa för att annan behandling skall vara effektiv. Man kan då få receptbelagd kräm med salicylsyra som kan läggas i hårbotten över natten för att mjuka upp fjällen. Den tvättas ur med mjällschampo, enligt beskrivningen ovan. Man kan behöva upprepa avfjällningen flera gånger. Man kan sedan använda mjällschampo 2 gånger i veckan under 2-4 veckor, och sedan glesare som underhållsbehandling varje eller varannan vecka, och då varva med vanligt milt schampo däremellan.

Vid svårare klåda och eksem behöver behandlingen på kroppen och i hudvecken kompletteras med starkare kortisoninnehållande krämer, ofta med svampmedel. För hårbotten används stark kortisonlösning enligt ett schema. Även här använder man kortisonberedningen regelbundet i början, och sedan som underhållsbehandling för att förhindra att tillståndet återkommer. Biverkningar av kortison, när det används på rätt sätt, är ovanliga. Om inte kortisonet har önskad effekt kan andra typer av inflammationsdämpande lokalbehandlingar, så som kalcineurinhämmare skrivas ut av läkare.

Ljusterapi

Vid svårare former av eksem kan behandling med UV-ljus ordineras av läkare. Det har visats att UV-ljus i speciella våglängder och doser har antiinflammatoriska och antibakteriella effekter. Detta kan påskynda läkande av eksemen. Det kräver dock att man behandlas cirka 3 gånger per vecka under upp till 10 veckor för att effekten skall vara god.

FAKTARUTA OM MJUKGÖRANDE

Basen i behandlingen av torr hud är mjukgörande och fuktighetsbevarande hudkrämer som tillfälligt förstärker hudbarriären och därmed minskar uttorkningen och dämpar klådan. Det är viktigt att rätt hudkräm används så rådfråga gärna din läkare. Är till exempel huden mycket torr och fjällig i samband med eksem är ofta vanliga fuktighetskrämer eller lotions verkningslösa.
De huvudsakliga funktionerna i vanliga hudkrämer syftar till att göra de yttre lagren av huden mjukare och mer elastiskt. Utöver det behöver mjukgörande krämer riktade mot torr hud och eksem vara barriärstärkande och fuktighetsbevarande. Dessa funktioner uppfylls av specifika komponenter som inte alla hudkrämer innehåller.

Ett exempel på en naturligt förekommande fuktbindare som ofta används mot torr hud är karbamid. Karbamid fungerar genom att bryta ner det keratinmatrix som finns mellan cellerna i det yttersta lagret i huden. Det gör huden mjukare och ökar den fuktighetsbindande funktionen i huden. Karbamid fungerar på sätt också barriärstärkande. Karbamid kan framförallt hos barn upplevas svidande och det kan ibland finnas andra mer passande alternativ. Andra fuktbindande komponenter med liknande verkningssätt är tex mjölksyra och allantoin. I mjukgörande krämer är det även vanligt med de vattenbindande ämnen propylenglykol och eller glycerol.

Den mjukgörande effekten hos krämen är också kopplad till fettsammansättning och hudprodukterna klassificeras utifrån innehållet som salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion. Sammansättningen påverkar bland annat hur långvarig och effektiv den fuktighetsgörande funktionen är. Det är inte alltid bättre effekt ju fetare en kräm är utan sammansättningen med fett och fuktbindare är viktigare.

Ceramider är lipidmolekyler som tillsammans med kolesterol och andra fettsyror är en av de vanligaste komponenterna i cellers membran. Den feta och fuktavstötande egenskapen hos ceramider används i hudkrämer till att skapa en skyddande film på huden som minskar avdunstningen och även fungerar barriärstärkande mot tex mikroorganismer. När huden åldras minskar mängden ceramid och kolesterol påtagligt i hudens yttersta lager.