Hudium

Behandlingsguide klåda, pruritus

Behandlingsguide klåda, pruritus

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Vid klåda bör man prova egenvård enligt nedan. Man bör undvika att klia och riva. Klipp gärna naglar så det inte blir rivmärken, prova att trycka, kyla eller nypa försiktigt på det kliande området istället för att riva.

Egenvård

  • Smörj gärna huden minst en gång dagligen med mjukgörande kräm med fuktbindande och barriärstärkande egenskaper, se faktaruta nedan.
  • Glesa ut dusch och bad, använd små mängder mild tvål, ta kortare duschar med lite svalare vatten för att minska den uttorkande effekten. Prova att använda duscholja och smörj med mjukgörande kräm efter dusch eller bad.
  • Om man har ett lätt eksem kan man prova med receptfri kortisonkräm eller kortisonsalva som man använder på eksemet i upp till en vecka. Om det inte blivit bättre så bör man uppsöka läkare. Om man blir bra men eksemet börjar komma tillbaka, börja gärna behandla tidigt så det inte hinner utvecklas fullt ut.
  • Fundera på om det finns något som försämrar eksemet, till exempel någon parfym, duschtvål eller något tillfälle som eksemet blir försämrat, se information om allergisk kontaktdermatit.
  • Om man har nässelutslag så fundera kring orsaker enligt ovan. Man kan prova med receptfria antihistaminer några dagar för att se om besvären försvinner. Beställ gärna en tid till läkare för att diskutera om utredning behövs.
  • Om man har klåda och även andra sjukdomssymptom så kan det vara viktigt att kontakta läkare för att se om det finns ett samband och ifall det behövs göras en medicinsk utredning.

Receptbelagda behandlingar

Vid svårare klåda och eksem behöver behandlingen kompletteras med receptbelagda kortisoninnehållande krämer och salvor som fungerar antiinflammatoriskt och dämpar klådan. Vid behandling med kortison är det viktigt att läkare fastställer lämplig styrka på kortisonen, samt även ger ett behandlingsschema utifrån besvärens karaktär, placering på kroppen och personens ålder. Biverkningar av kortison, när det används på rätt sätt, är ovanliga. Är eksemen såriga och infekterade av bakterier kan behandlingen med kortison behöva kompletteras av antibiotika eller antibakteriella tillsatser.

Icke-tröttande antihistaminer (allergitabletter) har effekt mot nässelutslag av olika former. Ibland kan tröttande (sederande) antihistaminer vara av värde nattetid vid svår klåda för att öka sömnkvaliteten. Det är dock viktigt att dessa tas under kvällen och inte mitt i natten, då de har en långverkande effekt, som kan kvarstå på morgontimmarna om de tas för sent.

Övrigt

För löss och skabb finns behandlingar på apoteket. Dock bör man konstatera att det säkert rör sig om denna typ av åkomma, se texten ovan. Om man fått till exempel vägglöss eller annan ohyra kan det vara av värde att diskutera med saneringsföretag, till exempel Anticimex.

Ljusterapi

Vid svårare former av eksem kan behandling med UV-ljus ordineras av läkare. Det har visats att UV-ljus i speciella våglängder och doser har antiinflammatoriska och antibakteriella effekter. Detta kan påskynda läkande av eksemen. Det kräver dock att man behandlas cirka 3 gånger per vecka under upp till 10 veckor för att effekten skall vara god.

FAKTARUTA OM MJUKGÖRANDE

Basen i behandlingen av torr hud är mjukgörande och fuktighetsbevarande hudkrämer som tillfälligt förstärker hudbarriären och därmed minskar uttorkningen och dämpar klådan. Det är viktigt att rätt hudkräm används så rådfråga gärna din läkare. Är till exempel huden mycket torr och fjällig i samband med eksem är ofta vanliga fuktighetskrämer eller lotions verkningslösa.
De huvudsakliga funktionerna i vanliga hudkrämer syftar till att göra de yttre lagren av huden mjukare och mer elastiskt. Utöver det behöver mjukgörande krämer riktade mot torr hud och eksem vara barriärstärkande och fuktighetsbevarande. Dessa funktioner uppfylls av specifika komponenter som inte alla hudkrämer innehåller.

Ett exempel på en naturligt förekommande fuktbindare som ofta används mot torr hud är karbamid. Karbamid fungerar genom att bryta ner det keratinmatrix som finns mellan cellerna i det yttersta lagret i huden. Det gör huden mjukare och ökar den fuktighetsbindande funktionen i huden. Karbamid fungerar på sätt också barriärstärkande. Karbamid kan framförallt hos barn upplevas svidande och det kan ibland finnas andra mer passande alternativ. Andra fuktbindande komponenter med liknande verkningssätt är tex mjölksyra och allantoin. I mjukgörande krämer är det även vanligt med de vattenbindande ämnen propylenglykol och eller glycerol.

Den mjukgörande effekten hos krämen är också kopplad till fettsammansättning och hudprodukterna klassificeras utifrån innehållet som salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion. Sammansättningen påverkar bland annat hur långvarig och effektiv den fuktighetsgörande funktionen är. Det är inte alltid bättre effekt ju fetare en kräm är utan sammansättningen med fett och fuktbindare är viktigare.

 

Ceramider är lipidmolekyler som tillsammans med kolesterol och andra fettsyror är en av de vanligaste komponenterna i cellers membran. Den feta och fuktavstötande egenskapen hos ceramider används i hudkrämer till att skapa en skyddande film på huden som minskar avdunstningen och även fungerar barriärstärkande mot tex mikroorganismer. När huden åldras minskar mängden ceramid och kolesterol påtagligt i hudens yttersta lager.