Hudium

Behandlingsguide Irritativ kontaktdermatit

Behandlingsguide Irritativ kontaktdermatit

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Då irritativt eksem uppstår på grund av kontakt med ett irriterande ämne eller våtarbete, är det viktigt att kraftigt minska eller helt undvika exponeringen, till exempel genom byte av arbetsuppgifter eller genom att skydda händerna med lämpliga handskar. Ofta behövs mjukgörande kräm och kanske även antiinflammatorisk behandling (kortisonkräm eller-salva) för att återställa barriären. I många fall behövs en längre tids behandling, och gärna en periods underhållsbehandling för att hindra att besvären återkommer. Ofta behöver man upprepa behandlingen eftersom återfall är vanligt. Ju längre skadan stått, desto längre tid behöver huden för att återhämta sig. Efter att huden ser läkt ut så är den ofta känslig, och det kan ta veckor eller månader innan hudbarriären är någorlunda stark igen.

Om besvären återkommer vid vissa arbetsmoment eller trots att man försöker skydda sig för våtarbete kan det föreligga en kontaktallergi. Man kan då göra en lapptest (epicutantest), se information om allergisk kontaktdermatit.

Egenvård

  • Minska antalet handtvättar per dag, och vid tvätt använda sparsamt med mild tvål och ljummet vatten. Använd gärna återfettande handsprit, som inte torkar ut huden.
  • Använd återfuktande och barriärsstärkande hudkrämer efter handtvätt, och för att motverka torrhet.
  • Undvik att klia, då den mekaniska nötningen förvärrar symptomen.
  • Undvik exponering för irriterande ämnen som tvål, diskmedel , putsmedel och rengöringsmedel.
  • Undvik irriterande frukt- och växtsafter, till exempel att skala och hacka apelsin, citron, lök, tomat.
  • Skölj noga bort starka kemikalier, tvållösningar och liknande om man fått dom på händerna.
  • Använd handskar och skyddsutrustning. Handskar bör vara av plast och inte gummi eller latex om det går, eftersom gummi och latex kan ge allergier. Det är viktigt att handskar är torra och rena inuti, och man kan använda bomullsvantar inuti handskarna för att inte bli svettig och blöt på insidan av handsken.
  • Mildare inflammationer kan behandlas med receptfria kortisonkrämer, medan är akuta eller svårare besvär bör behandlas av läkare med receptbelagda kortisonkrämer.

Receptbelagda lokala behandlingar

Vid svårare klåda och eksem behöver behandlingen kompletteras med kortisoninnehållande krämer och salvor som fungerar antiinflammatoriskt och klåddämpande. Vid behandling med kortison är det viktigt att läkare fastställer lämplig styrka på kortisonen, samt även ger ett behandlingsschema utifrån besvärens karaktär, placering på kroppen och personens ålder. Biverkningar av kortison, när det används på rätt sätt, är ovanliga.

Är eksemen såriga och infekterade av bakterier kan behandlingen med kortison behöva kompletteras av antibiotika eller antibakteriella tillsatser.

Ljusterapi

Vid svårare former av eksem kan behandling med UV-ljus ordineras av läkare. Det kräver dock att man behandlas cirka 3 gånger per vecka under upp till 10 veckor för att effekten skall vara god.

Yrkesrådgivning

För personer som haft atopiskt eksem som barn är risken att få handeksem i vuxen ålder högre än för personer som inte haft eksem som barn. I vissa yrken ingår mycket våtarbete och nötning på händer vilket kan leda till svårbehandlat handeksem. Man bör diskutera sitt yrkesval om man tillhör riskgrupper, för att undvika yrkesrelaterat handeksem som kan leda till sjukskrivning och ofrivilligt arbetsbyte.

Mjukgörande krämer

Basen i behandlingen av torr hud är mjukgörande och fuktighetsbevarande hudkrämer som tillfälligt förstärker hudbarriären och därmed minskar uttorkningen och dämpar klådan. Det är viktigt att rätt hudkräm används så rådfråga gärna din läkare. Är till exempel huden mycket torr och fjällig i samband med eksem är ofta vanliga fuktighetskrämer eller lotions verkningslösa.
De huvudsakliga funktionerna i vanliga hudkrämer syftar till att göra de yttre lagren av huden mjukare och mer elastiskt. Utöver det behöver mjukgörande krämer riktade mot torr hud och eksem vara barriärstärkande och fuktighetsbevarande. Dessa funktioner uppfylls av specifika komponenter som inte alla hudkrämer innehåller.

Ett exempel på en naturligt förekommande fuktbindare som ofta används mot torr hud är karbamid. Karbamid fungerar genom att bryta ner det keratinmatrix som finns mellan cellerna i det yttersta lagret i huden. Det gör huden mjukare och ökar den fuktighetsbindande funktionen i huden. Karbamid fungerar på sätt också barriärstärkande. Karbamid kan framförallt hos barn upplevas svidande och det kan ibland finnas andra mer passande alternativ. Andra fuktbindande komponenter med liknande verkningssätt är tex mjölksyra och allantoin. I mjukgörande krämer är det även vanligt med de vattenbindande ämnen propylenglykol och eller glycerol.

Den mjukgörande effekten hos krämen är också kopplad till fettsammansättning och hudprodukterna klassificeras utifrån innehållet som salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion. Sammansättningen påverkar bland annat hur långvarig och effektiv den fuktighetsgörande funktionen är. Det är inte alltid bättre effekt ju fetare en kräm är utan sammansättningen med fett och fuktbindare är viktigare.

Ceramider är lipidmolekyler som tillsammans med kolesterol och andra fettsyror är en av de vanligaste komponenterna i cellers membran. Den feta och fuktavstötande egenskapen hos ceramider används i hudkrämer till att skapa en skyddande film på huden som minskar avdunstningen och även fungerar barriärstärkande mot tex mikroorganismer. När huden åldras minskar mängden ceramid och kolesterol påtagligt i hudens yttersta lager.