Hudium

Behandlingsguide Blöjdermatit

Behandlingsguide Blöjdermatit

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Egenvård

Behandlingen går främst ut på att lufta stjärten och på så sätt minska fuktexponeringen av huden. Att låta barnet vara utan blöja i perioder, att lufta stjärten en stund vid blöjbyte eller att byta blöja oftare är de mest effektiva åtgärderna. Speciellt efter avföring är det viktigt att blöjan tas bort så snart som möjligt och att huden görs ren, gärna med en sparsam mängd av mild tvål, följt av en noggrann sköljning med ljummet vatten och försiktig torkning och luftning.

Använd gärna en fet fuktavstötande salva som kan minska direktkontakt mellan barnets hud och fukt i blöjan. En tillsats av zink i salvan kan ge en lugnande och skyddande effekt på huden. Parfymerade produkter bör undvikas.
Vid svårare inflammation kan en kortisonkräm användas, dock inte på öppna sår. En jästsvampinfektion kan behandlas med mild kortison med en tillsats av ett lokalt medel mot svamp (tex Daktacort eller Cortimyk) vid utbredda eksem. Har det inte blivit väsentligt bättre inom några dagar bör man kontakta BVC eller sin allmänläkare för råd om lämplig fortsatt behandling.

I förebyggande syfte är det viktigt att barnets hud hålls ren och smörjs in efter tvätt för att inte torka ut. Uttorkad hud har sämre barriärfunktion.

FAKTARUTA OM MJUKGÖRANDE

Basen i behandlingen av torr hud är mjukgörande och fuktighetsbevarande hudkrämer som tillfälligt förstärker hudbarriären och därmed minskar uttorkningen och dämpar klådan. Det är viktigt att rätt hudkräm används så rådfråga gärna din läkare. Är till exempel huden mycket torr och fjällig i samband med eksem är ofta vanliga fuktighetskrämer eller lotions verkningslösa.
De huvudsakliga funktionerna i vanliga hudkrämer syftar till att göra de yttre lagren av huden mjukare och mer elastiskt. Utöver det behöver mjukgörande krämer riktade mot torr hud och eksem vara barriärstärkande och fuktighetsbevarande. Dessa funktioner uppfylls av specifika komponenter som inte alla hudkrämer innehåller.

Ett exempel på en naturligt förekommande fuktbindare som ofta används mot torr hud är karbamid. Karbamid fungerar genom att bryta ner det keratinmatrix som finns mellan cellerna i det yttersta lagret i huden. Det gör huden mjukare och ökar den fuktighetsbindande funktionen i huden. Karbamid fungerar på sätt också barriärstärkande. Karbamid kan framförallt hos barn upplevas svidande och det kan ibland finnas andra mer passande alternativ. Andra fuktbindande komponenter med liknande verkningssätt är tex mjölksyra och allantoin. I mjukgörande krämer är det även vanligt med de vattenbindande ämnen propylenglykol och eller glycerol.

Den mjukgörande effekten hos krämen är också kopplad till fettsammansättning och hudprodukterna klassificeras utifrån innehållet som salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion. Sammansättningen påverkar bland annat hur långvarig och effektiv den fuktighetsgörande funktionen är. Det är inte alltid bättre effekt ju fetare en kräm är utan sammansättningen med fett och fuktbindare är viktigare.

Ceramider är lipidmolekyler som tillsammans med kolesterol och andra fettsyror är en av de vanligaste komponenterna i cellers membran. Den feta och fuktavstötande egenskapen hos ceramider används i hudkrämer till att skapa en skyddande film på huden som minskar avdunstningen och även fungerar barriärstärkande mot tex mikroorganismer. När huden åldras minskar mängden ceramid och kolesterol påtagligt i hudens yttersta lager.