Hudium

Behandlingsguide Atopiskt eksem

Behandlingsguide Atopiskt eksem

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Den känsliga hudbarriären hos personer med atopiskt eksem leder till uttorkning och medför en risk att utveckla eksem. Vid torr hud och atopiskt eksem syftar behandlingen primärt till lindra torrhet, minska klåda och inflammation samt att undvika försämrande faktorer.

Egenvård

  • Smörj gärna huden minst en gång dagligen med mjukgörande kräm med fuktbindande, barriärstärkande egenskaper, se faktaruta nedan.
  • Glesa ut dusch och bad, använd små mängder mild tvål, ta kortare duschar med lite svalare vatten för att minska den uttorkande effekten. Prova att använda duscholja och smörj med mjukgörande kräm efter dusch eller bad.
  • Försök att inte klia och riva. Klipp gärna naglar så det inte blir rivmärken, prova att trycka, kyla eller nypa försiktigt istället för att riva.
  • Sänk gärna temperaturen i sovrummet och ha bra täcken så det inte blir för varmt i sängen.
  • Bär inte kläder som sitter trångt eller river och sticker mot huden, många upplever obehag och ökad klåda av till exempel ylletröjor.
  • Minska stressen om det går.
  • Om man har ett lätt eksem kan man prova med receptfri kortisonkräm eller kortisonsalva som man använder på eksemet i upp till en vecka. Om det inte blivit bättre så bör man uppsöka läkare.
  • Om eksemet börjar komma tillbaka, börja gärna behandla tidigt så det inte hinner utvecklas fullt ut.
  • Fundera på om det finns något som försämrar eksemet, till exempel någon parfym, duschtvål eller något tillfälle som eksemet blir försämrat. Se information om allergisk kontaktdermatit.

Receptbelagda lokala behandlingar

Vid svårare klåda och eksem behöver mjukgörande krämer kompletteras med receptbelagda kortisoninnehållande krämer och salvor som fungerar antiinflammatoriskt och klåddämpande. Vid behandling med kortison är det viktigt att läkare fastställer lämplig styrka på kortisonen, samt även ger ett behandlingsschema utifrån besvärens karaktär, placering på kroppen och personens ålder. Biverkningar av kortison, när det används på rätt sätt, är ovanliga.

Är eksemen såriga och infekterade av bakterier kan behandlingen med kortison behöva kompletteras av antibiotika eller antibakteriella tillsatser.

Om inte kortisonet har önskad effekt kan andra typer av Inflammationsdämpande lokalbehandlingar, som kalcineurinhämmare skrivas ut av läkare.

Icke-tröttande antihistaminer (allergitabletter) har i studier inte visats ha allmänt klåddämpande effekt och skrivs numera endast ut i specialfall. Dock kan tröttande (sederande) antihistaminer vara av värde nattetid vid svår klåda för att öka sömnkvaliteten. Det är dock viktigt att dessa tas under kvällen och inte mitt i natten, då de har en långverkande effekt, som kan kvarstå på morgontimmarna om de tas för sent.

Ljusterapi

Vid svårare former av eksem kan behandling med UV-ljus ordineras av läkare. Det har visats att UV-ljus i speciella våglängder och doser har antiinflammatoriska och antibakteriella effekter. Detta kan påskynda läkande av eksemen. Det kräver dock att man behandlas cirka 3 gånger per vecka under upp till 10 veckor för att effekten skall vara god.

Yrkesrådgivning

För personer som haft atopiskt eksem som barn är risken att få handeksem i vuxen ålder högre än för personer som inte haft eksem som barn. Denna risk är särskilt hög om man haft handeksem som barn, om man haft ett besvärligt eksem som barn samt om huden är torr hos den vuxne. I vissa yrken ingår mycket våtarbete och nötning på händer vilket kan leda till svårbehandlat handeksem (se information om irritativt eksem). Man bör diskutera sitt yrkesval om man tillhör dessa riskgrupper, för att undvika yrkesrelaterat handeksem som kan leda till sjukskrivning och ofrivilligt arbetsbyte.

FAKTARUTA OM MJUKGÖRANDE

Basen i behandlingen av torr hud är mjukgörande och fuktighetsbevarande hudkrämer som tillfälligt förstärker hudbarriären och därmed minskar uttorkningen och dämpar klådan. Det är viktigt att rätt hudkräm används så rådfråga gärna din läkare. Är till exempel huden mycket torr och fjällig i samband med eksem är ofta vanliga fuktighetskrämer eller lotions verkningslösa.
De huvudsakliga funktionerna i vanliga hudkrämer syftar till att göra de yttre lagren av huden mjukare och mer elastiskt. Utöver det behöver mjukgörande krämer riktade mot torr hud och eksem vara barriärstärkande och fuktighetsbevarande. Dessa funktioner uppfylls av specifika komponenter som inte alla hudkrämer innehåller.

Ett exempel på en naturligt förekommande fuktbindare som ofta används mot torr hud är karbamid. Karbamid fungerar genom att bryta ner det keratinmatrix som finns mellan cellerna i det yttersta lagret i huden. Det gör huden mjukare och ökar den fuktighetsbindande funktionen i huden. Karbamid fungerar på sätt också barriärstärkande. Karbamid kan framförallt hos barn upplevas svidande och det kan ibland finnas andra mer passande alternativ. Andra fuktbindande komponenter med liknande verkningssätt är tex mjölksyra och allantoin. I mjukgörande krämer är det även vanligt med de vattenbindande ämnen propylenglykol och eller glycerol.

Den mjukgörande effekten hos krämen är också kopplad till fettsammansättning och hudprodukterna klassificeras utifrån innehållet som salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion. Sammansättningen påverkar bland annat hur långvarig och effektiv den fuktighetsgörande funktionen är. Det är inte alltid bättre effekt ju fetare en kräm är utan sammansättningen med fett och fuktbindare är viktigare.

Ceramider är lipidmolekyler som tillsammans med kolesterol och andra fettsyror är en av de vanligaste komponenterna i cellers membran. Den feta och fuktavstötande egenskapen hos ceramider används i hudkrämer till att skapa en skyddande film på huden som minskar avdunstningen och även fungerar barriärstärkande mot tex mikroorganismer. När huden åldras minskar mängden ceramid och kolesterol påtagligt i hudens yttersta lager.