Hudium
ICD-10 kod: L23

Allergisk kontaktdermatit

Allergisk kontaktdermatit

Skapa behandlingsguide

En ny behandlingsguide har skapats här:

Jag godkänner, skicka länk direkt till e-mail

Test: När jag skickar in så ger jag även mitt medgivande att mina uppgifter sparas

En ny behandlingsguide har skapats här:

En länk har skickats till den angivna e-post adressen.

Allmänt

Allergisk kontaktdermatit (allergiskt kontakteksem) är en inflammation i huden orsakad av kontakt med ett ämne som personen är allergisk mot. Dessa ämnen kallas allergener. Metaller (nickel, krom, kobolt), parfymämnen och konserveringsmedel är exempel på vanliga allergener som kan orsaka kontaktallergi. Om man är allergisk mot ett ämne så får man ett allergiskt kontakteksem på platsen där man haft kontakt med ämnet, till exempel under klockarmbandet om man inte tål materialet i armbandet, eller kring ett smycke som innehåller nickel, om man har nickelallergi.

Symptom

Typiska första symptom på allergisk kontaktdermatit är man får klåda och rodnad på ett hudområde som är eller har varit i kontakt med det ämne man är allergisk emot. Senare kan det bli kraftigare rodnad, knottror och ibland även vätskefyllda blåsor. Klådan är oftast intensiv.

Själva eksemet kan vara väldigt likt eksem av andra orsaker, t ex irritativ kontaktdermatit eller atopiskt eksem, men platsen på kroppen där det uppstår och eksemets utveckling kan skilja dessa typer av eksem.

Även om ämnet man är allergisk mot avlägsnats kan symptomen kvarstå i dagar eller veckor innan eksemet fullständigt läkt. Har man väl utvecklat kontaktallergi mot ett ämne kommer allergin att kvarstå livet ut. Om lång tid gått sedan man var i kontakt med det allergiframkallande ämnet kan det dock dröja innan reaktionen ”väcks”.

Orsak

Orsak
  1. Det allergiframkallande ämnet, tex nickel, går igenom hornlagret, den yttersta barriären i huden och tas upp av immunsystemets antigenpresenterande celler.
  2. De antigenpresenterande cellerna och de allergiframkallande ämnet vandrar via lymfsystemet.
  3. De antigenpresenterande cellerna och de allergiframkallande ämnet vandrar till närliggande lymfkörtel.
  4. I lymfkörteln presenteras allergenet och, om det uppmärksammas av en riktad T-lymfocytcell så bildas flera likadana T-celler som känner igen ämnet. Ett immunologiskt minne har då skapats.
  5. De riktade T-cellerna vandrar ut i vävnaden. Steg 1-4 kallas sensibiliseringsfasen.
  6. När man åter utsätts för det ämnet man blivit allergisk emot finns redan riktade T-celler på plats i huden och reagerar mot ämnet.
  7. När de riktade T-cellerna möter allergenet frisätts ämnen som lockar till sig andra inflammatoriska celler. Detta skapar en inflammation i huden, som ger rodnad, svullnad och klåda. Ett kontaktallergiskt eksem har uppstått. Detta steg, när kontaktallergiskt eksem utvecklas, kallas eliciteringsfasen.

En kontaktallergi är inte medfödd utan allergin utvecklas först när man har mött det allergiframkallande ämnet. Man kan bli allergisk redan första gången man kommer i kontakt med ämnet, men det är vanligare att allergin utvecklas efter att man mött ett ämne flera gånger. En kontaktallergi kan utvecklas när som helst under livet.

Ofta märker man inget den gången man blir kontaktallergisk. Det är först när man åter får kontakt med ämnet som man blivit allergisk emot, som man utvecklar kontaktallergiskt eksem. Då har kroppen utvecklat ett immunsvar mot ämnet och det uppstår en inflammation på platsen där man kommit i kontakt med ämnet. Att utveckla ett eksem kan ta timmar eller dagar, ibland kan det till och med ta upp till en vecka innan eksem utvecklats på platsen där man fått hudkontakt med allergenet.

Hur sätts diagnosen?

För att undersöka om en person har en kontaktallergi gör man ett lapptest (epikutantest) där en testpanel av kända allergen sätts i små plast- eller metallkoppar mot personens rygg under 48 timmar. Testet läses sedan av, helst vid 2 tillfällen (dag 3-4 och dag 7) och vid positiv reaktion uppstår en reaktion i huden på testplatsen.  Efter testavläsning görs en bedömning av styrkan i reaktionen och av betydelsen av den allergiska reaktionen för personens eksem, och man diskuterar ifall det aktuella allergena ämnet förekommer i närmiljön, tex på jobbet, i hemmet eller vid fritidssysslor. 

Vanliga kontaktallergier

Den vanligaste kontaktallergin är allergi mot nickel. Uppemot 15-20% av de personer som lapptestas uppvisar denna allergi. Krom (i till exempel garvat läder) och kobolt är också vanliga ämnen som kan orsaka kontaktallergi.

En del vanligt förekommande doftämnen kan ge kontaktallergi. Många doftämnen finns i flera olika produkter, tex i parfymer, eau de toilette, deodorant, tvål, bodylotion samt disk- och tvättmedel. Det gör att man kommer i kontakt med samma doftämne i flera olika produkter dagligen. Detta ökar risken att utveckla allergi mot ämnet. Massageoljor, aromaterapiprodukter och växtoljebaserade produkter kan ge allergi på samma sätt som övriga parfymerade produkter.

Andra exempel på allergiframkallande ämnen är konserveringsmedel i schampo, krämer, färg och lim, gummikemikalier (i däck, handtag, gymredskap), hårfärg, medicinska ämnen (kortisonämnen, antibakteriella ämnen) och textilfärger. Vissa ämnen förekommer mer i vissa arbetsmiljöer, till exempel hårfärg hos frisörer eller epoxyämnen i vissa industriella miljöer.

Granskad av Johanna Bråred Christensson, Specialistläkare inom hud.
Version 1. Uppdaterad 2015-10-21.